På fredag startade jag tidigt med bussen mot Helsingfors var jag tog båten över mot Tallinn och fortsatte därifrån med buss 2½ timme mot Tartu, var Linda bor. Hon kom emot mig och det var så härligt att ses igen. Vi konstaterade att vår engelska var styv i början men sen gick det enklare och det var så kul att prata med samma accent. Vi mindes alla goda tider och saknade våra gemensamma vänner. Hon visade sin fina stad till mig, som är Estlands största studiestad. På kvällen fick jag träffa hennes vänner(se förra inlägget). Nattlivet där var så bra eftersom det var en studiestad så en massa unga människor och många barer. Vi hade superroligt. Jag var där fredag och lördag. Staden var mycket fin och Linda bodde helt i centrum. Jag älskade att få se den riktiga estniska kulturen eftersom jag hängde med lokalbefolkningen, man ser staden från en helt annan synvinkel. Esterna festar jätte länge, på söndag när jag for iväg med bussen klockan 10 slutade de först och de gick och sova efter att de följt mig till bussen. Jag var mycket positivt överraskad av resan, den blev mycket bättre än väntat! På söndag var jag smått trött eftersom jag inte hade sovit typ alls. På söndag hade jag också lite tid för mig själv som en turist i Tallinn förrän båten gick.
everybody is equal.
filmfestival!!
vi såg på utebio "the Perks of being a Wallflower" good movie!
Jag var alltså och hälsa på min kompis Linda på veckoslutet. Jag tänker ladda upp bilderna från fredag och lördag natt, dom kommer från Lindas blogg för jag hade inte med min kamera på natten. Vi hade superroligt och jag tror bilderna talar för sig själv. Imorgon gör jag ett nytt inlägg med mina egna bilder och då berättar jag lite mera vad vi gjorde. Det blir lite okronologisk ordning men jag orkar inte ladda upp mina egna bilder till datorn idag.
Linda till vänster och jag fick träffa hennes kompisar.
I estland får man inte gå med alkoholflaskan i handen på gatan så alla går med cokisburkar istället :D
hmm?
gissa hu myky? 10 e, love eesti!
lördagkväll/natt
söndag 11 augusti 2013
I'M ALIVE AFTER A FANTASTIC WEEKEND AND I'M FREAKING TIRED, TELL YOU MORE LATER. HAVE A GREAT FIRST SCHOOLDAY!
Jag har haft några fina dagar på lande, bilskola, UV, städprojektet har fortsatt men NU tar jag paus från allt och far till Estland för veckoslutet för att hänga med Linda! Jag behöver något spännande före jag skall sitta 9 månader i Bogy igen. Ett äventyr blir det för jag vet ju inte riktigt hur jag skall hitta dit men jag har saknat äventyr sedan jag kom tillbaka. Adjö för ett par dagar.
1 ÅR FATTA!
Ett år sedan jag stod på flygfältet med tårar i ögonen och flög till den coolaste staden jag har besökt, New York City. Ett år sedan mitt äventyr började. Ett år som gick så snabbt. Ett år som då kändes som om det aldrig skulle ta slut. Ett år som blev det bästa i mitt liv. Ett år som nu känns som om det var en dröm långt borta, vardagen har tagit över.
<3
föut lyssnade jag inte riktigt på lyricsen till sånger men nu behöver jag inte tänka för att förstå dem så jag har faktiskt börjat lyssna på lyricsen, jag hörde den här sången här om dagen och den beskriver mina känslor så fint.
JEEEEEE IDAG ÄR JAG I TIDNINGEN^^ ni kan läsa i Uusimaa som skickats till alla.
Fredagen var kulig, vi firade Heidi 18 år! Vi började hos henne och sökte oss till stan senare. Tack till er som var med! Igår var vi och se på Lurens teater, My Fair Lady. Jag gillade den skarpt, den var rolig och bra skådespelare! Lurens sommarteater är alltid bra, det är en sak som hör till sommaren för mig. Sen var vi med mamma och äta los kebabos och nu far jag till stranden, adios amigos.
Jag känner mig så gammal, ålderskris kallas det väl för. Jag var rädd att fylla 18 och nu har det redan gått ett halvt år och om ett halvt år är det dags för mitt nittonde år! Tiden går för fort, jag hinner inte med.
Idag var jag på länk och jag måste ta en liten paus mitt i min länk, jag stannade utanför Kvaba (min lågstadie skola). Porten råkade vara uppe, gården riktigt kallade på mig. Jag gick in, jag har inte varit där sedan jag gjorde min prao där för 3 år sedan. Alla minnen kom tillbaka till mig. Gungorna, var jag på tvåan föll från och fick hjärnskakning. Lilla "skogen" som består av typ 4 träd, platsen var man berättade hemligheter, jag minns hur jag berättade åt min bästis på den tiden att min mamma och pappa skall skilja sig. Obs, trädstammarna har ännu kåda på sig.. Jag fortsatte över skolgården och såg platsen var vi brukade samlas och spela med våra "tamagotchir." Jag såg vårt klassfönster, varifrån jag många gånger tittat ut för att försöka se om pojken jag var kär i spelade fotboll utanför. Jag såg korridoren var vi brukade söla med flit så att vi inte skulle behöva gå ut på rast. Det är så mycket som har ändrat sen lågstadiet men en mycket fin sak är att flera av de flickor som jag gick 5 år sedan på samma klass med är mina goda vänner ännu idag. Tack för det! Det var riktigt nostalgiskt att gå över gården och låta alla minnen skölja över mig, minnen jag inte hade tänkt på för en lång tid! En liten del av mig är ledsen att jag är "vuxen" nu och att jag aldrig kommer att vara ett litet barn igen. Jag fortsatte min länk och hittade en fin gata med vackra hus på som jag aldrig sett förut, jag trodde jag sett alla gator i Järnböle/Huktis. Min länk i kväll var givande.
Ibland blir jag bara så arg, jag är så trött på rasismen mellan finlandssvenskar och finnar. Idag när jag lyssnade på radio i Beccas bil kom det en reklam "mene nettisivulle www.ruotsivapaaehtoiseksi.fi ja allekirjoita aloite." Eftersom jag själv talar svenska blir jag inte så glad av att höra sådant. Om det går igenom kommer säkert svenskan att bli ännu mindre betydelsefull. Jag har inget emot finska men visst vet jag finlandssvenskar som inte tycker om finnar och många finnar som inte gillar oss finlandssvenskar, och tycker att vi skall flytta till Sverige. Men riktigt samma svenska som äkta svenskar talar vi ju inte. Vi finlandssvenskar är en minoritet och det finns inte allt för många av oss men inte skulle jag vilja bo i ett land var mitt modersmål inte uppskattas alls. När jag går till butiken möter jag ett dilemma, vilket språk skall jag använda? Jag vill prata svenska så att de i butiken förstår att svenska behövs i vårt land och samtidigt vill jag inte att de svär åt mig bakom min rygg och tänker "svenska talande bättre folk." Jag förstår också finnarnas synpunkt om att de måste lära sig svenska, för dom kanske aldrig behöver använda det. Men om svenskan kommer att försvinna som obligatoriskt ämne från läroplanen kommer säkert många att sluta läsa det. Det här med svenska som skolämne är ett mycket svårt diskussionsämne och känsligt för många. Jag tycker det är fint och unikt att Finland har 2 nationalspråk och jag förstår inte varför vi inte alla kan vara vänner och glada. Man blir ju frustrerad ibland.
