Go SUOMI

Trevlig lördagkväll allihopa, och heja Finland! Ser på matchen här samtidigt, skulle kännas riktigt bra att vinna USA! ;) Jag är inte alls fan av att se sport på tv, men ishockey är faktiskt något jag orkar se på. 

För en tid sedan var jag lite deppad över en sak, nu kan jag berätta det till världen också eftersom det redan har stått i tidningarna. Butiken var jag jobbar skall stänga, Sale skall öppna där istället och de har sina egna arbetare, så jag har med andra ord för första gången i mitt liv, fått sparken. Det känns inte så bra, först var jag ledsen och besviken för jag tycker mycket om mitt jobb. Nu när jag tänkt på det en tid har jag kommit fram till att det inte är världens sämsta sak, för nu får jag tid att göra flera saker, jag har haft så bråttom hela hösten, nu får jag lediga veckoslut och jag kunde äntligen boka in en kryssning till Svealandet. Jag klarar mig bra, måste bara börja leva sparsammare och om tre månader börjar jag ändå jobba i Tirmo. Jag tycker mera synd om de heltidsanställda. (FINLAND GÖR MÅÅÅÅÅL!) Nu är jag bara ledsen över alla kunder som jag inte mera kommer att se. Nästa vecka är antagligen min sista jobbvecka. Idag har min favoritkund gett blommor åt mig igen. Många kunder harmar sig över att vi måste sluta, och det värmer hjärtat, då vet man att de tyckt om oss. Jag blev så glad över en äldre dam som sa till mig "dom kan ändra vad som helst, bara dom int tar bort dig," det är säkert en av de finaste kommentarerna jag fått i mitt liv. Mina ögon började nästan tåras av det, jag har svårt att sluta/säga hejdå åt saker och människor nuförtiden, (FINLAND GÖR MÅÅÅL!!)(VI MÅST JU VINNA?!) efter USA vill jag liksom inte släppa saker mera.